Har inte känt det lugnet på flera år och speciellt inte sen sonen föddes då det var kaos från start. En ovisshet och rädslan att förlora det bästa, finaste och ja allt jag har!

Alla provtagningar, alla tankar på hur länge han skulle leva och hur hans framtid skulle vara. Idag kan jag slappna av och se det ljusa för nu har kontrollerna blivit mindre men vi måste fortfarande åka till habiliteringen någon gång i månaden, ögonläkaren och en del specialister.

Att få en bra försäkring till sonen är det jag lagt ner mycket på men jag har inte hittat en enda.

Så tecknade en HSO försäkring men där gäller inget heller, allt känns som bortkastade pengar för händer något får han ändå ingenting.

Pratade med Folksam idag och kollade hur dom hade det med dödsfall pga sjukdom och ja dör han så gäller ingenting av det som står men dör han pga olycksfall så finns det, så det känns ju inte så roligt att man måste tänka på att ha ett sparande tills sin egna sons begravning.

Vill inte tänka på den dagen han går bort men när man tänker på att han har försäkring som inte täcker det så känns det lönlöst. Varför kan inte vi barn som har en sjukdom få en bra försäkring?

Den senaste tiden har han utvecklats något enormt mycket. I somras lärde han sig att sitta och då var han 2 år, i vintras ålade han runt, i april så lärde han sig att krypa och gå på knäna så snart kommer han väl att springa runt också.

Känns underbart att det går så snabbt nu och han försöker även att prata en massa, dock förstår man ju inte så mycket men det är bara att hålla med och prata på så lär han sig!

Mamma älskar dig!